Rehabilitering cancer2

Jobbig rehabilitering av liposarkom-cancern

 

 

 

 

När jag slog upp mina ljusblå på uppvakningen var det en lycklig känsla med att jag kunde prata, svälja och inte ha en andningsventil inopererad i halsen.

Sedan började den riktigt jobbiga kampen med framförallt sväljreflexen och lungläckaget när man skulle äta och dricka. I början sondmatades jag som den högra bilden visar. Sondslangen via näsan hade jag i cirka 4 dagar, den var väldigt viktigt att jag inte skulle torka ut och hålla något så när min vikt. Under dessa dagar fick jag också två olika antibiotikasorter för att hålla infektionen borta, men hade trots medicinen hög sänka (normalt är sänkan 4, jag hade 103) och en gränsande feber.

Efter tre dagar med sonden började jag mixa födan med timbalkost och tjockare vätska. Hela tiden hade jag en jobbig rethosta som exalterade vid matintag och dryck. Första fyra dagarna var hostattackerna efter matintag så kraftiga att kväljningar kom. Rösten förbättrades sakta men säkert, men den var väldigt gurglig. Det bildades mycket slem  kring såret i matstrupen när läkningen pågick! Under hela sjukhusvistelsen var jag väldigt trött, dessutom var min motionsiver väldigt svår att uppehålla i avdelningskorridoren.

Fjärde dagen efter operationen gjordes en sväljtest där Elisabet (särbon) fick agera hjälpmatare åt läkaren när han filmade medan jag svalde gröna vätskor i olika tjocklekar som hon matade mig med. Jag var fortfarande uppsvälld i strupen, så ett litet läckage till luftstrupen fanns kvar och det vänstra stämbandet inte stängde ordentligt, men sväljfunktionen verkade helt okej! Dagen efter togs sonden bort och början tillbaka till ett vanligt liv med god mat påbörjades med Timbal och puré-föda. Till dagens dato (12 februari) får jag fortfarande mindre hostattacker vid matintag.

Min medicinering förutom antibiotikan blev två 500 mg brustabletter, fyra gånger per/dag. Efter att det började kännas i njurarna drog jag ner dosen 5 februari (jag kom hem från sjukhuset 31 januari) till en 500 mg tablett morgon och kväll. Idag tar jag endast en 500 mg:are på kvällen innan läggdags.

Biverkningarna under denna canceroperation är lättirriterad sväljfunktion med hosta, lite njurkänningar, förstoppning och väldiga svettningar kring övre bröstkort och hals på natten!

Den 12 februari hade jag tid för återbesök, var faktisk orolig för nya eller fler behandlingsmetoder för min cancer! Tänkte på att läkarna skulle sätta in cytostatika trots allt!


Nu tror jag att hela världen är öppen för mig…… 🙂 I alla fall tre månader framöver! Nästa återbesök blir i slutet av maj.

Besöket tolfte februari blev positivt, efter att min läkare tittade ner i min strupe med sitt instrument och konstaterade att såret efter operationen såg väldigt bra ut och att stämbanden slöt ihop ordentligt, beslutades att nästa besök  ska bli om tre månader.

Naturligtvis är inte min kondition, inte heller den molande värken i halsen bra ännu, men känslan av det blir lite bättre dag för dag. Jag ska inte sticka under stolen med att känslan är två steg framåt och ett steg bakåt i min läkning.

Jag passade på att tacka kirurgen Martin för hans skickliga manövrering av operationsroboten. Tänk att han lyckades operera bort cancern utan att skada struplocket och inte heller stämbanden!  Jag tackade honom med hela mitt hjärta.