Ett hjärtligt dygnstryck

Klart med dygnsmätningen av mitt blodtryck.

kyrkaVarför Örebro statskyrka i detta scenario? Kyrkor står också för hopp och tro om bättre framtid, dessutom är kyrkor  vackra byggnadsverk.

Den 31 januari kl 11:00 kopplades en blodtrycksmätare på mig som var i ett dygn. Den var lite besvärlig att ha hängande och tryckande på överarmen. Var tjugonde minut blåste den upp sig. Man sov väl inte så bra när den satte igång x-antal gånger på natten, dessutom började jag kl 05:00. Var också tvungen att hålla armen blixtstilla under mätningen annars gjorde den direkt ett ny mätning. Kan tänka mig att dom incheckande passagerarna undrade varför jag stelnade till mitt i  arbetet titt som tätt!?

Mitt blodtryck ligger ganska lågt under mitt vilande läge (liggande 🙂 ). Tyvärr är trycket för högt under upprest lugnt tillstånd (ca 150/100 i medeltryck). Nu är det bara att vänta på uttalandet från min läkare. – Blir det tabletter eller inte? Likt bilden på kyrkan, så är det tro och hopp om att man ska får ha orken i massor med år framöver.

Envis…Ja, men inte tjurskallig!

Här kommer det lite efterfunderingar.

Likt denna tjur tittar jag på livet med en helt ny kämparglöd!

Likt denna tjur tittar jag på livet med en helt ny kämpaglöd!

Min grundinställning är som bilden föreställer, men visst kryper det in ett visst tvivel och funderingar emellanåt. Framförallt när det kommer krämpor i bröst och rygg……Är det hjärtat som håller på att stanna!?! Ont i ryggen, är det cancer?…. Då är det bara att inse sin ålder, där normala småkrämpor faktiskt också ingår.

31 januari kopplar jag på mig en blodtrycksmätare som ska vara i ett helt dygn för att få en säkrare diagnos på mitt blodtryck som ligger lite för högt. Blodtrycket pendlar mellan 150/90 – 150/105 lite mellan pekfingret och tummen. Tröttheten går upp och ner fortfarande plus att händer  och fötter krånglar alltjämt.

Mitt mentala jag, har nog ändrats lite, jag försöker att undvika tjafs och sådant som bara tar kraft. Har nog blivit mer gränsdragande än förr. Försöker leva efter devisen, – det du inte kan påverka ska inte heller påverka dig! Se dagens möjligheter…. Visst är det fina tankar som är jättesvårt att leva efter, men nu försöker jag  iallafall. Förr tog man tyvärr livet och vardagen förgivet.

Likt dessa skrinnare följer man livet äventyr och utmaningar, men samtidigt ändå vara aktsam för isens faror som vakar, tunn is och ojämnheter.

Likt dessa skrinnare följer man livets äventyr och utmaningar, men samtidigt ändå vara aktsam för isens faror som vakar, tunn is och ojämnheter.

 

 

 

Det känns som en ny start.

Det är så härligt att få likt denna bild explodera ut känslan av en nystart av livet med er alla.

Det är så härligt att få likt denna bild explodera ut känslan av en nystart av livet med er alla.

Jag ska till läkare den 9 januari för att få bukt på mitt lite väl höga blodtryck. Det blir väl med medicinering och med att öka motionsfrekvensen (när venaspåret torrkat upp).

Känslan av att detta år kommer att bli jättebra har infunnit sig. Visst känner jag av en del bieffekter av operationerna och tabletterna under halvåret som var, men allt som inte dödar stärker. Kram på er alla

 

 

 

Annat år, ny förhoppning

bloggnyttåår

Ursäkta denna långa tid mellan mina inlägg. Det beror mest på att jag gärna ville skärma av min traumatiska upplevelse under medicineringsperioden.

Mina händer och fötter känns fortfarande svullna och känselfria,,,, om man kan säga så. 🙂 Tröttheten är fortfarande jättejobbig att handskas med. Förutom det plus att man är mer hypokondrisk, så är det ganska bra med mig.

Behandlingsklar

Den 5 september har jag varit giftfri i fyra veckor!

Tyvärr eller tja, men lite får man ta. Jag har fortfarande känslan av uppsvällda fötter och fingrar plus att höger hands fingrar värker på morgnarna, yrseln har inte släppt helt än och smaklökarna småkrånglar med eftersmaker. Förutom den jobbiga tröttheten så mår jag bra ( ta i trä).

giftfri

 

 

 

 

 

 

 

 

Jag har dessutom börjat ”gåspringa”. Det kändes verkligen med att knä, fotleder och benhinnor värkte och ömmade. Det var som om kroppen sa – vad sysslar du med, jag är ju otränad!?! Men min tjurskalliga hjärna sa åt kroppen – SPRING!

Nu åker jag upp till Norrbotten – Lappland där vi ska ha en släktträff. Samtidigt vill den nära släkten plus mina vänner se och känna på en så dom verkligen ser att jag  är på gång och är snart den friske.

01giftfri

 

 

 

 

 

 

 

Likt denna bild går jag nu mot den ljusa framtiden.