Mörka november är all!

Denna novembermånad är nog min händelserikaste under mitt liv hittills!

tillbaka_nov14Jag började med att planera för min absolut första resa till det stora landet over there, New York blev staden. Resan startade med att jag och Elisabet tog in på Ibis Styles Hotell utanför Arlanda flygplats för att starta resan kl 07:20 via CDG (Paris) till JFK (New York). Trots att vi flög transfer via tjorviga CDG kom vår resväska hela vägen t. o. r. utan att fastna där och vi behövde inte tokspringa mellan gaterna heller.

Vi kom oss ut på Manhattan ca kl15:00 (kl21:00 Svensk tid), Hittade en butik med kameraobjektiv m. m. Jag förköpte mig alldeles enormt redan första dagen! Ett råd bara, handla ingenting med ”jet leg” i kroppen 🙁 . – Fick försaka jeansköpen.

empirestateVi tog nog som dom flesta turister en sight-
seeingbuss från Time Square för att se den södra delen av Manhattan. Vi hade Empire state building bara något kvarter från vårt hotell, där vi naturligtvis hissade upp oss 86 våningar för att se all dess vy.

Det var inte bara ett hus vi var uppe i, Top of the rock med sin snabbhiss som tog endast åtta sekunder för att nå toppen. Denna byggnad är något lägre än Empire State Building och ligger nära Central Park, där vi naturligtvis strosade runt och såg Yoko Ono:s monument på Strawberry field i parken.

frihetsgudiHär tog vi friheten att ta en båt till frihetsgudinnan, tja frihet. Man var tvungen att gå igenom en rigorös säkerhetskontroll med röntgenscanning av hela kroppen för att endast komma till fundamentet som hon står på! Det kostade extra för att endast komma upp ”under” kjol en på gudinnan, högre gick det inte att komma.

När vi ändå var på ö-visit, så klev vi också av på Ellis Island. Där trampade vi på samma historiska mark som våra svenska förfäder med sina stora förhoppningar om ett bättre liv i det nya förlovade landet. Det var en mäktig känsla. Men det måste ha varit en chock för våra förfäder när dom blev infösta i trånga bås för lämplighets och hälsokontroll. Det såg väldigt ovärdigt ut på dom gamla fotografierna.

twintowerDet tog oss flera varv där vi irrade oss fram och tillbaka för att hitta dessa bassänger. Det är två hål fylld likt pooler som är kvar av ståtliga Twin Tower efter 9/11! Ground Zero är verkligen ett vackert monument, men samtidigt får man tankar kring den fruktansvärda händelsen som gjorts av våra egna jordbor! Hur kan man förorsaka sådan förödelse och lidande mot varandra på denna planet i nutid!?!

Naturligtvis har man fått fler intryck under denna resa, men denna blogg är ju inte en reseskildring. Jag kanske skriver ner något mer om New York vid ett senare tillfälle.

Lite hälsoinformation både för mig och er 🙂
Vid mina joggarrundor har det hänt vid flera tillfällen att jag inte fått luft, Väntar på utredning på urologen,  tar urintablett morgon o kväll, blodtryckstabletterna delas halva, avföring mörkare och värk i tarmen vid laxering och tyvärr tarmvärk fast jag inte laxerade under några dagar denna månad, spökkänsla kvar i fötterna, tröttare än vanligt och jag har sämre andedräkt som relateras till min magen plus den eländiga halsbrännan!

Nog med pennspetsen denna gång. Ta hand om er där ute. Kram på er alla.

Då har september och oktober gått!

jagparkbank400Vad har dessa månader i sin historia kring mig då?

Tja, september började med att jag blandade ihop min fars datum på hans åttioåriga födelsedag! Ringde min dementa far  och grattade honom den 9 september, till saken hör att han själv som rättade mig om att det var den 19 september och dessutom ringde han dagen före bara för att påminna mig! – Undra vem som har demens!?

På tal om födelsedagar, så fyllde Elisabet år den sista september. Jag tog en vecka semester och vi åkte till huvudstaden och firade hennes dag, sedan var vi resten av tiden i Nordingrå ca 10 mil ovan Sundsvall 🙂
nordingraaByn heter Kallsta, där föder dom upp nötkreatur och får för ekologisk köttproduktion. En annan som är uppväxt på en bondgård trivdes i denna miljö. Vi hann också bli jagad en hjord nyfikna ungtjurar 🙂

Oktober har mest gott i lugnets tecken med några biokvällar och restaurangbesök. Har också jagat på båt och motorcykelverkstäderna utan resultat! Verkar som om det gått troll med dessa fordon…..!?!

Mina besvär är oförändrade med spökkänslan i fotsulorna och urinbesvär. Det jag har kvar av MC-olyckan är den åttonde kotan som värker vid ansträngning. Jag har slutat med Alfuzosin Teva tabletterna plus ökat doseringen till två om dagen av Detrusitol. I början av september upplevde jag att mitt blodtryck inte gick upp vid ansträngning, blev jätteslut trots en lugn cykeltur. Känslan av att tablettdoseringen var för hög gjorde att jag halverade doseringen till 2,5 mg av Enalapril. Själv tycker jag att det blev bättre av den minskade doseringen.

Nedan har jag lagt till mitt PH-värde. Min arbetskamrat åt själv Probalans, en sorts kalktablett som jag och Elisabet började åta p. g. a. att vårt PH-värde var mellan 3-4, ett bra värde är är ca. 7. Efter kuren var jag uppe i 7, blir intressant att se om värde sjunker efter att dosen är slut.

Snabbdata: Blodtryck 19okt kl10:00 124/85, 62 i vilopuls, vikt 78 kg, (PH-värde 7).

Färdig språkat för denna gång. Lev glatt där ute.

RAKU, ska det bli en ny hobby?

Bild

    Raku, en lerbränningsmetod som är ganska rå och oförutsägbar!

Fram med lerklumpen och kaveln, sedan låta fantasin blomma ut, När man är klar med det, låter man leran självtorka i några dagar. Det första momentet avslutas med en grundbränning med en el-ugn.

100_400lera103_400lera102_400lera

 

 

 

104_400lera022lera

 

 

 

 

 

 

 

Nedan ser man glasering och därefter den riktiga RAKU-bränningen i den öppna elden. Värmen måste upp i ca 800 grader. Färgen beror mycket på hur tjockt lager av glasyren man penslar/ doppar godset med. Det sista momentet är att lägga det heta föremålet i en sågspånsbädd och strypa all syre tills den har kallnat hel. Sedan är det bara gnugga med svinto eller dyligt tills lystern i glasyren är helt framme.

 

Mitt augusti 2014

jag_spanDenna månad Har gått i helande och väntans tider.

Jag har varit tvungen att stilla se på när min Elisabet och sjuttiotvååriga moster hängt och klängt högt uppe i höga häckar och träd, när mina sex onda revben var under läkning och denna åttonde onda kotan som fortfarande ömmar.

 

jag_abstinens Abstinensens ansikte.
Ett litet knasigt råd, men om man ska krascha med sin motorcykel, så gör det i slutet av MC-säsongen! Det har tagit mer än en månad att laga den, dessutom är den inte klar i skrivande stund. Min Honda klarade sig mycket bättre än jag gjorde, en trasig kåpa, byten av motorbågar och lite riktningsarbete på väskhållarna var MC:ns ”sjukskrivning”. Det var nära att jag miste min ögonsten, den blev för dyr att laga p.g.a. att det måste till helt nya sidoväskor. Men det löste sig med att jag själv lagar/ byter ut den trasiga väskan.

Förutom mina revben, så mår mitt kisseri sämre trots medicinering och mina ”spök”-svullna fotsulor är kvar. Det jag också märker av, är att min mage är mycket känsligare efter operationen/cellgiftet. Kraftigare halsbrännor och migränattacker kommer allt oftare.

Men visst finns det positiva inslag denna månad. Mitt blodtryck är mycket bättre och nu har jag kommit igång med mina löprundor efter att revbenen nästan är värkfria.

HaaaReee Till nästa gång Thomas

 

 

 

 

Juni började helt, slutade skevt.

Sommarens första månad, där allt ska vara glatt och hoppfullt.

Juni började bra, med träning och uppladdning inför Geiranger/Trollstigenresan på motorcykel. Försökte intensifiera löpningen och ryggträningen, så att min fysik skulle hålla. Min största oro var naturligtvis orken och det urinabla. Trots tabletterna emot ”nervös urinblåsa”, så hade jag några dagar med toalettspring!

Mentalt var jag kanske inte lika förberedd, men samtidigt inte orolig heller. Envisheten är som alltid kvar 🙂

junibakblickEfter en ganska blåsig och kall midsommarafton åkte jag hem till hand-
lings och packningsveckan inför Norgeresan.

Som synes på bilden, så slutade månaden med sex brutna revben och åttonde kotan sprucken. Dessutom nådde jag inte resans mål. Mina normala problem hamnade helt plötsligt lite i skymundan.

Nu är man sjukskriven i minst tre veckor plus att jag knaprar citodon utöver alla andra mediciner. Jag vet inte hur det hade gått om jag hade slarvat med kroppsskydden man bör ha på sig vid motorcykelkörning!

Jag säger då det, har man inte problem, så voltar man i ca 50-70 km/tim på en grusväg vid norska gränsen och får fler!

Sjukskrivningspennan pausar nu.