November till december, årets sista rapport.

Härlig vy från Vätterns norra strand

Denna period är normalt ganska händelsefattigt, men nu i corona-tider är det mycket mer stillsamt. Men visst, lite har ju hänt under perioden, några foto-safarin, nostalgitrippen till Bastedalen, bytt till vinterdäck tillsammans med sonen på våra bilar och tvåtusenmilaservice på motorcykeln, 8000kr!

Höll på att glömma vattenskadan i toaletten och hallen. Kom hem från jobbet och vadade redan från ytterdörren till toa för att försöka hitta felet, men insåg att det var stock i badkarsbrunnen! Själv kunde jag inte fixa stoppet, så det vara bara att ringa ÖBO-jouren. Det innebar att leva med en brummande byggtork i dryga två veckor!

Intresseinriktad Jul i år

Julen tillbringade jag med sonen och min moster från Stockholm. Den obligatoriska uppsittar-kvällen med bingolotto som avslutades med den varma ny-griljerade skinkan på vörtlimpan avslutade kvällen. Julafton samlades vi tre framför TV:n och traditionsbundet titta på Kalle Ankas Jul, därefter middagen med bland annat Sivs goda köttbullar och Janssons frestelse. Julklappsutdelningen utfördes med att vi spelade spelet “när då då?”. Vi hade varsin klapp som insats, därefter spelade vi tre gånger till där den som vann tog den Julklappen som var sin favorit av dessa tre Julklappar.

På mellandagarna firade min kompis födelsedag, tyvärr har han fått beskedet om att han har cancer och måste medicineras resten av livet.

Bild från hotellfönstret av firandet av Rolfs födelsedag.

Nyår och nya förhoppningar. Jag firade nyår med fyra kamrater, vi åt en trerätters nyårsmiddag, spelade spel och charader. Den jätteroliga kvällen slutade i kanonad av grannarnas raketer. Tja, fick vänta på taxi i nästan två timmar.

————————————————————————————————————————-

Sjukdianostikdags:

Spöksvullnade fötter, nattliga toalettbesök, tröttheten och nytillkomna glaslossningen i ögat är också kvar.

Min årliga träff men diabetessköterskan (1,5 år = coronatid) visade det sig att min långdiabetesprov (B-HbA1c) hade ökat till 60, så nu var jag tvungen att börja medicinera! Doserar nu i början med endast en tablett för att se om jag får starka biverkningar och eller kanske doseringen räcker. Hade lite ont i magen med några diareer. Förutom med något struligare mage har jag ingen symtom. Hon kollade också mitt blodtryck, tyvärr låg det på 160/87! Av erfarenhet från tidigare blodtryckstagning på vårdcentraler, tror jag att mina höga värden beror på White coat syndrome. När jag tar blodtrycket hemma ligger det alltid lägre.

Min cancer i halsen verkar inte ha blivit synlig eller kännbar, men är lite orolig över att jag kraxade upp små var-kulor innan nyår!

Ta nu vara på det nya året med corona-försiktighet.

Höstens augusti – oktober

Under dessa månader har nästan all fritid gått i motorcykelns tecken. MC-turerna har varit kring mellan-Sverige (Svealand). Tja man hann ju med två turer till östkusten, Lisö och till Småland, Mullsjö. Hittills totalt ca. 900 mil denna säsong!

Tackvare pandemin har denna höst varit hemmabaserat i alla övriga aktiviteter, vilken tur att man har MC:n!

Just ja, jag har tagit upp trumspelandet igen. Provspelar med ett rockband med sitt säte i Kristinehamn. Hoppas man håller måttet.

Tänk om det blir ett album?

Min sjukliga rapport.

Mina normala symtomer som spöksvullnader under fötterna, otaliga toabesöken och sömnproblemen är kvar. Har också börjat få kramp i benen när jag joggar Lite orolig över mitt ökade blodtryck och att diabetesnivån ökat cirka en enhet (8,5)! Från och med 13 oktober har jag ökat på min medicinering av enalapril från 2,5mg till 5mg, hoppas trycket går ner och att jag inte får några biverkningar av den ökade dosen.

Hösten är tydligen inte min grej! Förra hösten började njurstenen bli större och ondare, denna höst fick jag glaskroppsavlossning (se bild ovan). Den visade sig som att ha en fingerspets framför ögat hela tiden samtidigt som att det blixtrade i kanten av ögat. Har fått tid för kontroll av diabetes och blodtryck i mitten av november, hoppas inte att covid-19 stoppar också denna undersökning!

Hör ni! Coronaavstånd med rena händer på er alla.

Februari – april i coronans tecken!

Början av februari hände nästan allt!

HURRA! Jag fick jobb som tekniker på Örebro sjukhus, bara 50% tjänst men ändå jättekul.

I och för sig, så höll jag på att bli bortsprängd av en bomb som hade placerats utanför fastigheten jag bor i. Hela fastigheten blev utrymd medan bomb-roteln från polisen desarmerade och forslade bort bomben.

Min lägenhetslänga!

Det blev en mini MC-mässa på Carlbarks i Kumla i början av mars. Min MC-premiär i år blev 21 mars i år. Denna period blev det nästan bara motion och härliga motorcykelfärder!

Carlbarks i Kumla
Min räddning i corona tider

Påsken, vårens stora lov och ledighet med festligheter och ägg, blev tyvärr en antiklimax tack vare corona-influensan. Samma händelselösa Valborg upplevdes. Tänk hur fort livet kan förminskas, inte bara personligen också för hela världen!

Tja en annan springer och springer, tyvärr går….springer jag långsammare nu för tiden! Man tycker ju att tiden per kilometer skulle vara konstant när man har samma träningsfrekvens år ut och år in?

______________________________________________________________________

Friskhetsrapport:

Mina spöksvullnader under fotsulorna kvarstår. Annars tycker jag att min hälsokurva är ganska okej, men visst “smolkar” det i bägaren med detta ALLTID corona-viruset. Varje morgon när man vaknar känner man efter om halsen gör ont, eventuella hostattacker är torra och om man har tillstymmelse till feber!

Det mer tråkiga har varit att många av mina års och tremånaders kontroller har blivit inställda. Hjärtklaff kontrollen, diabetes, blodfetter och blodtryckskollen. Jag hann ta blodprov i alla fall, hoppas proverna har analyserats av respektive läkare.

Tremånaders kontrollen på min halscancer blev endast ett telefonsamtal med min läkare, han frågad om jag upplevt några förändringar i halsen. Jag har inte känt någon markant förändring i halsen, så vi bestämde en ny tid kring augusti – september.

Jag fick en dessutom en tid för koloskopi som ställdes in, men fick en ny tid 13 maj..13 MAJ! Man får inte vara skrockfull, men undersökningen gick bra. Det hittades en till synes “snäll” polyp som togs bort, om denna polyp visar sig vara godartad vid djupare analys var det sista kontrollen på endoskopimottagningen.

ALLA, håll avstånd och tvätta händerna! Kram på er

DECEMBER OCH ETT SKAKIGT JANUARI

Jag går emot en oviss framtid.

Vad gjorde jag denna period.

Decembermånad startade på ett mycket oroande sätt! Tänk er själv känslan av att bli uppsagd efter trettiotvå år på samma företag! Tyckte nog att det var tillräckligt med att ha en obotlig cancer i kroppen.

Nog med ömkan, nu till vad jag gjort dessa två månader. Det blev en härlig skidprovarhelg i Sälen med vackert väder. Julafton tillbringades med Daniel och moster Siv hemma hos mig i Örebro. Nyåret firades med glada gänget också i Sälen. Januari innehöll avlämning på jobbet, men den efterlängtade MC-mässan med inköp av ny hjälm som egen födelsedagspresent. Elisabet och Siv bjöd mig på mat varsin dag i Stockholm och vid hemkomst från MC-mässan från Stockholm blev jag bjuden av min son Daniel på Indisk restaurang.

Sjukdomsrapport.

December var lugn när det gäller min sjukdomsbild. De normala spöksvullnaderna i fötterna och tröttheten är kvar. Naturligtvis finns det alltid något att klaga över. Min halsbränna är förvärrad och min mage sväller, kanske beroende på ökad gallbesvär! Ja, så vet ju alla att det där med julen och dess sötsaker inte är bra för oss diabetiker. Mitt blodsocker var uppe i 8,5, mitt normala värde ligger kring 7,5!

Åttonde januari var jag på koll av halsen, där fick jag det sköna beskedet att ingen större förändring hittades på matstrupen förutom ärret efter operationen. Då är det bara att försöka vara en friskus i tre månader till.

Rapportslut för denna gång. Lev ut ert liv vänner. Kram på er

Augusti september, när sommaren vänder!

En tur med Hondan plus “never ending story” båt!

03aatreblickAugusti började med en resa till Lisö på MC:n, denna gång via Norrköping. Det blev dryga sextio mil t. o. r  plus två färjor innan målet var nått.Där lekte vi trädgårdsmästare och massakrerade moster Sivs häckar och buskar. På hemvägen åkte vi via  Sjökrogen i Katrinelund vid Hjälmarens strand, där vi åt en besvikande middag. Därefter tog vi raka vägen till Bastedalen till vår stugsemester, där slyröjningen verkligen öppnade upp strandutsikten.

BastedalsvyVi kar också hunnit med att kräftfesta med jättegoda vätternkräftor och haft en gourmèt kväll men utsökta surströmmingsklämmor, tänk att det missades helt förra året! Smaken på kräftorna och strömmingarna var desto godare detta år.

Nu har vi också tränat på strandhugg, så nästa sommar får vi kliva upp tidigare för att hinna hitta en av favoritholmarna innan dom blir upptagna.

Men visst har denna semester också lite smolk i i brasan. Båten, tja bååten!

trasigbaat250 Tror ni inte denna sommar också strulade till sig med båten!! Den blev STULEN. Japp, både båt och motor stals från bryggan. Polisen ringde till Elisabet och berättade att båten hade hittats drivande på Vättern tillsammans med tre andra stulna båtar. Nu är den på reparation i Kumla. Om man ska försöka hitta något positivt i denna båthistoria, så är det att vi inte behövt ordna någon vinterförvaring av alla tre båtar som har passerat revy under alla tre vintrar som gått. 🙂

I arbetslivet kan vi äntligen se ljuset i tunneln, Örebro Airport har fått tillbaka Köpenhamnslinjen,så jobbet är räddat i tre år. Dessutom har vi fått en ny chef, få se hur länge han stannar? 🙂

 

Då blir det lite om mitt allmäntillstånd.

Tröttheten och fantomuppsvällda fötter är fortfarande kvar. Jag börjar bli lite orolig när det gäller mina tänder som spricker och krackelerar, Saknar jag någon vitamin eller har jag kalkbrist? Tabletterna för min “retade” urinblåsa verkar inte hjälpa värst mycket.

Jag har fått ont i min högra arm, likt tennisarmbåge fast i underarmen. Har också börjat harkla upp små slemsamlingar likt kulor, vet inte alls vad det beror på. Hoppas det kan vara en liten förkylning eller allergi, men jag har aldrig harklar kulor förr. Min mage har varit extra “gasig” en period i slutet och början av aug./ sept. men det kan ju bero på att min allergi är som värst på hösten. Annars är det bara min svaga rygg som protesterar ibland.

Nog klagan för denna gång. Kram på er alla