Denna novembermånad är nog min händelserikaste under mitt liv hittills!

Jag började med att planera för min absolut första resa till det stora landet over there, New York blev staden. Resan startade med att jag och Elisabet tog in på Ibis Styles Hotell utanför Arlanda flygplats för att starta resan kl 07:20 via CDG (Paris) till JFK (New York). Trots att vi flög transfer via tjorviga CDG kom vår resväska hela vägen t. o. r. utan att fastna där och vi behövde inte tokspringa mellan gaterna heller.

Vi kom oss ut på Manhattan ca kl15:00 (kl21:00 Svensk tid), Hittade en butik med kameraobjektiv m. m. Jag förköpte mig alldeles enormt redan första dagen! Ett råd bara, handla ingenting med ”jet leg” i kroppen 🙁 . – Fick försaka jeansköpen.

Vi tog nog som dom flesta turister en sight-
seeingbuss från Time Square för att se den södra delen av Manhattan. Vi hade Empire state building bara något kvarter från vårt hotell, där vi naturligtvis hissade upp oss 86 våningar för att se all dess vy.

Det var inte bara ett hus vi var uppe i, Top of the rock med sin snabbhiss som tog endast åtta sekunder för att nå toppen. Denna byggnad är något lägre än Empire State Building och ligger nära Central Park, där vi naturligtvis strosade runt och såg Yoko Ono:s monument på Strawberry field i parken.

Här tog vi friheten att ta en båt till frihetsgudinnan, tja frihet. Man var tvungen att gå igenom en rigorös säkerhetskontroll med röntgenscanning av hela kroppen för att endast komma till fundamentet som hon står på! Det kostade extra för att endast komma upp ”under” kjol en på gudinnan, högre gick det inte att komma.

När vi ändå var på ö-visit, så klev vi också av på Ellis Island. Där trampade vi på samma historiska mark som våra svenska förfäder med sina stora förhoppningar om ett bättre liv i det nya förlovade landet. Det var en mäktig känsla. Men det måste ha varit en chock för våra förfäder när dom blev infösta i trånga bås för lämplighets och hälsokontroll. Det såg väldigt ovärdigt ut på dom gamla fotografierna.

Det tog oss flera varv där vi irrade oss fram och tillbaka för att hitta dessa bassänger. Det är två hål fylld likt pooler som är kvar av ståtliga Twin Tower efter 9/11! Ground Zero är verkligen ett vackert monument, men samtidigt får man tankar kring den fruktansvärda händelsen som gjorts av våra egna jordbor! Hur kan man förorsaka sådan förödelse och lidande mot varandra på denna planet i nutid!?!

Naturligtvis har man fått fler intryck under denna resa, men denna blogg är ju inte en reseskildring. Jag kanske skriver ner något mer om New York vid ett senare tillfälle.

Lite hälsoinformation både för mig och er 🙂
Vid mina joggarrundor har det hänt vid flera tillfällen att jag inte fått luft, Väntar på utredning på urologen,  tar urintablett morgon o kväll, blodtryckstabletterna delas halva, avföring mörkare och värk i tarmen vid laxering och tyvärr tarmvärk fast jag inte laxerade under några dagar denna månad, spökkänsla kvar i fötterna, tröttare än vanligt och jag har sämre andedräkt som relateras till min magen plus den eländiga halsbrännan!

Nog med pennspetsen denna gång. Ta hand om er där ute. Kram på er alla.

Denna månad Har gått i helande och väntans tider.

Jag har varit tvungen att stilla se på när min Elisabet och sjuttiotvååriga moster hängt och klängt högt uppe i höga häckar och träd, när mina sex onda revben var under läkning och denna åttonde onda kotan som fortfarande ömmar.

Abstinensens ansikte.
Ett litet knasigt råd, men om man ska krascha med sin motorcykel, så gör det i slutet av MC-säsongen! Det har tagit mer än en månad att laga den, dessutom är den inte klar i skrivande stund. Min Honda klarade sig mycket bättre än jag gjorde, en trasig kåpa, byten av motorbågar och lite riktningsarbete på väskhållarna var MC:ns ”sjukskrivning”. Det var nära att jag miste min ögonsten, den blev för dyr att laga p.g.a. att det måste till helt nya sidoväskor. Men det löste sig med att jag själv lagar/ byter ut den trasiga väskan.

Förutom mina revben, så mår mitt kisseri sämre trots medicinering och mina ”spök”-svullna fotsulor är kvar. Det jag också märker av, är att min mage är mycket känsligare efter operationen/cellgiftet. Kraftigare halsbrännor och migränattacker kommer allt oftare.

Men visst finns det positiva inslag denna månad. Mitt blodtryck är mycket bättre och nu har jag kommit igång med mina löprundor efter att revbenen nästan är värkfria.

HaaaReee Till nästa gång Thomas